Denna älskade och samtidigt hatade TRÄNINGSVERK


Jag hör till en av dem som har tyckt om att ha träningsverk, det har liksom varit ett kvitto på att man varit aktiv och utmanat sin kropp. En bra känsla på något sätt som efter varje träning trappats ner något tills man gjort något som kroppen inte varit van vid och då eskalerat något igen. Men nu är det slut på det efter de senaste månadernas träning så har det varit en avskyvärd smärta i min kropp två till fyra dagar efter ett träningspass och det har verkligen inte börjat avta. Det gör så ont i kroppen för varje liten millimeter jag rör på mig och det påverkar mitt humör, på så vis att man blir klumpig och osmidig och irritationen växer när allt hamnar på golvet och det känns som att det är omöjligt att ta sig ner dit då benen är stela som plankor och armarna är så tunga att man knappt orkar lyfta dem. Men ändå så längtar jag till varje träning för det är så himla roligt, har verkligen hittat min träningsform vilket är Boxningsträningspass. Inte "riktig" Boxning då, utan det är en blandning mellan alla mögliga sorters slag, tekniker med handskar och mitsar kompinerat med kondition och styrka. Men framför allt är det nog hela stämningen på träningen som gör det där extra. Alla peppar varandra och alla tränar med alla oavsett veteran eller nybörjare, ung eller gammal, tjej eller kille. Jag har funderat på att det kanske är det som gör att den där jobbiga träningsverken inte ger med sig, för man blir så peppat att hela tiden göra lite mer för varje liten mer ork man får. Eller så kanske det helt enkelt bara har med åldern att göra, man är inte lika smidig i kroppen längre. För även om jag hade ett uppehåll på 8 månader tills jag började träna nu igen så brukar det bara ta ett par gånger till att kroppen vant sig. Jag hoppas i alla fall att det vänder inom snar framtid så att jag kan få tillbaka den där sköna känslan av träningsverk som jag haft förr, så att det onda inte tar över de goda känslorna.....
Hur är det för dig, märker du någon skillnad över din träningsverk?

Så stolt!

 
Jag är verkligen stolt... förra veckan (söndag till söndag) gick jag ner 3,1kg. Inte genom att "banta" utan av att lägga om mina matvanor och hela veckan åt jag riktigt god och lättlagad mat. Från att ha ätit två stora mål om dagen och lite smått och gott när suget har kommit så har jag gått över till att äta mycket mer regelbundet. Jag börjar dagen med en egengjord smoothie gjord på lätt yoghurt 0,5%, banan och frysta bär, en frisk och god start på dagen. Sen efter några timmar är det dags för det första mellanmålet som är 2 knäckebröd med avokado och lite grillkrydda på, låter kanske inte jättegott men det är mums mums. Till lunch har det blivit en mix av soppor, pasta, omeletter och lite andra mättande men ändå rätt så lätta måltider. Sen är det äntligen dags för ett likadant mellanmål igen plus en frukt. Sen till kvällsmaten. Vi har bestämt oss för att salladen ska få vara en stor del av denna måltid. Det har blivit sallad med heta räkor, sallad med taco kyckling, lax med frästa böner, kyckling med het sötpotatispure och som här på bilden ugnsstekt kyckling med curry och purjolök en sallad med många olika godsaker som mango, ananas, paprika, avokado, granatäpple och sen allt det där vanliga. Till detta hade vi en mango/curry yoghurt gjord på lättyoghurt, en väldigt fräsch och smakrik måltid. 
Jag till och med unnade mig en liten portion glass och lite chips under helgen, som jag verkligen njöt av i stället för att trycka i mig det.
Detta kanske inte passar alla men för mig är detta perfekt just nu, givetvis kommer jag att leta upp nya varianter på alla målen så att jag inte tröttnar på att alltid äta samma och på så vis riskerar att jag ger upp, men det SKA inte bli så denna gång. Jag har lovat mig själv för sista gången att nu ska det bli ändring för alltid.

Omstart

Varför blir det alltid så här? Varje gång (1 till 2 gånger om året) när  jag och Mannen bestämmer oss för att ta tag i hälsan blir jag mer eller mindre sjuk och allt det engagemang och inspiration man har samlat bara rinner av en under tiden man måste vänta på att kroppen är redo för att sätta igång.
Så nu är jag där igen, i det stadiet att samla engagemang och inspiration igen för snart...snart är jag frisk och då jäklar smäller det, då ska det absolut inte bli +-0 på vågen som denna veckan utan då jäklar ska det bli resultat. Men jag måste ge en stor stjärna till Mannen som hela veckan har fixat och donat i köket så att vi har fått bra hemmalagad mat med nästan inga kolhydrater alls, så det spåret är det bara till att fortsätta följa....