Liljekonvalj

Idag var det någon som fick äran att bli uppvaktad med denna underbara buketten utav liljekonvalj. Den blev så himla maffig och vacker.
 
Liljekonvaljen är en blomma som har säsong över en väldigt kort tid och det kan jag tycka är både synd och bra, det är synd för det är en väldigt söt, vacker och väldoftande blomma men de e ändå rätt bra på grund av att hade dom varit lätta att få tag i under en längre period hade tjusningen med dom försvunnit lite tycker jag och de tycker jag om andra sorters blommor med som är tidsbegränsade, de e lite de som är charmen med mitt yrke att blommor och färger kommer och går allt efter som säsongerna ändras...

Något extra

Ville bara passa på att visa lite olika sätt som man kan dekorara flaskor och paket på för att göra det lite festligare.
Det kan vara allt från att man bara fäster på en enkel blomma till att man sätter på en snittdekoration eller stoppar ner det i någon typ av "kruka", antingen med växter eller med snittblommor som en dekoration.
På denna flaskan har vi satt på ett plaströr inlindat i ett blad så att det ser snyggt ut. Sen har vi gjort en liten bukett som vi satt ner i röret. Buketten  innehåller alliumbollar, klematis, fontängräs, lite limonium och gräs som vi även virat om flaskan för att på så vis binda ihop buketten med flaskan så att det blir en helhet.
På dem här två kartongerna har vi använt oss av samma teknik, bara det att vi använt oss av fler rör. Blommorna som vi använt oss av här är amazonlilja, hortensia, germini, anthurium, ranunkler, lite brudslöja och lite olika grönt.
Här har vi valt att ta en zinklåda som rymmer alla tre flaskorna och sen gjort en snittdekoration runt om och även stoppat i en murgröna som fyller upp emellan dekorationerna och flaskorna. De snittblommor vi valt är alliumbollar, syrener, nejlikor, deko-kryss och körsbärskvistar.
 

Halvmara

Idag är det en månad sen jag, mannen, syrran, kusiner med respektive och en farbror sprang vårt allra första halvmara. Något jag tidigare nog aldrig trodde att jag skulle klara av, då det längsta jag sprungit
innan februari i år var 3km.
Hur kommer man då på en sån ide... jo för drygt 2 år sedan fick jag höra talas om Sydkustloppet (vilket vi nu sprang) och slängde ur mig det en kväll när vi umgicks med kusinerna, men då vid det tillfället var det ingen som riktigt trodde att det skulle vara genomförbart och det bara rann ut i sanden. Men i vintras, någon gång i mitten av februari, när vi satt på middag hos kusinerna och även tagit ett glas vin kom detta på tal igen och rent plötsligt kändes det som en riktigt bra ide...så vi gick med det bums ut på nätet och anmälde oss och vi skämtade om att inget kan ju hända mer än att man kan komma sist... och jag minns att jag sa "klarar jag det på 2,5h kommer jag bli väldigt nöjd". Kvällen fortsatte med peptalk och vi gick igenom olika strategier på hur det skulle gå till. Men med den långa kalla vintern som vi hade blev det inte mycket till att ut och springa fören i mitten i mars och de första runderna var rena pinan, man kom ca 5km sen var man helt slut. Men envis som man är så var det bara till att ge sig ut igen och igen och efter ett par gånger började det kännas riktigt bra, men visst ett par veckor till med bra väder hade inte skadat. Men den stora dagen kom och nervositeten växte, och vi tillsammans med 700 till stod ute på startfältet kl. 12.00 då startskottet gick och vi alla gav oss iväg, alla i sin takt. "Vi alla" kom i mål med varierande tid, dom tre bästa i "vårt" startfält klarade det på en tid mellan 1h 50 min - 2h 10min (vilket var grymt bra). Själv kom jag in på 2h 27min, vilket gjorde att jag klarade min måltid vilket kändes väldigt bra, men visst hade man varit lite mer tränad hade man kunnat korta ner tiden rätt rejält då de 3 sista km tog ca 20 min då benen var helt slut, de gick bara inte att springa. Men gud vilken härlig känsla det var att komma i mål efter att ha sprungit 2,1 mil.
Vi hade turen att få riktigt bra väder med sol och bara lite fläktande vind.
Då sydkustloppet går från Stavstensudde i Trelleborg ut till Smygehamn längst med kusten hade man nästan hela tiden en fantastisk utsikt ut över havet, vilket i och för säg ledde till att man sprang växelvis på små smala stigar ute på stranden och i gräset vilket gjorde att det sög lite extra i de små benen.
Det var dem här lättviktsskorna från Nike som tog mig runt hela banan som jag bara någon månad innan köpt på en resa i New York. Dom är jag väldigt nöjd med.
Någon timme efter att loppet avslutats och alla hade varit hemma och vilat upp sig samlades vi hemma hos oss för att fira vår stora prestation.
Vinnaren av oss fick naturligtvis äran att öppna champagneflaskan...
Nu får vi se vad nästa utmaning blir....
Tänkte i alla fall fira detta med att ut och springa en runda ikväll, dock inte 2,1 mil.....